månadsarkiv: maj 2011

I kärt minne, vila i frid älskade Gråis, 2006-05-17 ~ 2010-03-10


Vår älskade Gråis är borta. Ibland krossas drömmar, det som varit vardag och givet är inte så självklart längre. Saknaden är enorm och går inte att beskrivas i ord. 
Den 10 mars fick han somna in. Gråis var lite hängig och jag skulle in till veterinären för att ta några prover, tre timmar senare var han borta. Chocken och den enorma saknaden går inte att beskriva i ord. Hela mitt liv rasade och jag kunde inte förstå vad som hade hänt. Hans livlösa lilla kropp lämnades in till SVA för obduktion och i preliminärsvaret kunde ingen dödsorsak fastställas men FIP kunde inte uteslutas.

Gråis föddes den 17 maj 2006 i vår första kull, han var först ut av fem syskon. Kullen var en regnbågskull och smeknamnen på kattungarna var givna, Gråis, Brunis, Vitis, Rödis och Sivis. Vi sparade Gråis för han var så underbar. Vi hade väl ingen riktig tanke med att spara en hane, men Gråis blev kvar. Ibland måste man lyssna på och följa sitt hjärta. Vi var nya i uppfödar- och utställarvärlden och började åka på utställningar. Gråis älskade utställning. Han blev alldeles till sig och redan vid veterinärincheckningen kunde man se hur han mjölktrampade. 

Gråis var väl ingen superstjärna typmässigt, men han tog sig utan problem till Supreme Champion, några Hederspris efter Supremetiteln fick han också och på den långa vägen till Supreme har han lyckats charma till sig tre nomineringar och ett BIV. Under sin karriär som fertil fick han fyra kullar med totalt 15 fina ungar, två kullar hos oss, en hos SE*Ullisfjallis och den sista i Finland hos FI*Metsäkansan. 2010 ställdes några av hans ungar ut och han kvalade därför in som nummer tre på SVERAKS årets kattlista över avelshanar. 
Vi ställde Gråis för han älskade det! Domarbordet var hans arena och ni som har sett honom på utställning förstår vad jag menar. I januari gjorde hans sin debut som kastrat på Fräsets utställning i Tierp. Han var så nöjd, han fick en egen plats utanför buren med oss. Han bara satt där och mös. Helgen innan Gråis fick somna in var han också på utställning. På lördagen knep han sin premiertitel och charmade även till sig en nominering. Dagen efter tog han första certet mot IP.
Många av er har säkert träffat Gråis och fått uppleva hans underbara och goa sätt. Hemma skulle man bära honom som en bäbis. Gråis älskade skinka och blev helt till sig bara av lukten. Han satt ofta på Joels axel när vi åt middag eller frukost på helgen för att charma till sig en matbit. I vår sista kull har han pysslat med kattungarna och tagit hand om dem som sina egna. Moi har varit hans flickvän och de har alltid älskat varandra ända sedan de introducerades. Jag saknar det speciella flappande ljudet av hans öron när han skakar på huvudet. Jag saknar ljudet av hans tassar när han följer efter mig in till köket för att sen kurrande stryka sig mot ett skåp tre gånger efter varandra och gnälla lite för att försöka få några extra matkulor. Jag saknar att ingen hoppar upp på mina axlar när jag borstar tänderna.
Jag och Gråis hade ett väldigt speciellt band av olika anledningar och han betydde enormt mycket för mig. Jag sa ofta på skämt till Gråis när han mjölktrampande satt och kurrade i mitt knä. Om inte Joel hade varit min pojkvän så hade det varit du Gråis. Då tittade han på mig med sina vackra blå ögon och strök sig mot min kind. 
Jag var med honom ända in i slutet. Innan Gråis somnade in kröp han fram och tryckte sin panna mot min och jag gnuggade hans öron precis som jag alltid gör när vi gosar, sen fick han avlivningsvätskan och han var borta väldigt fort.
Vi saknar dig Gråis, du fattas oss! Nu lever du vidare i våra minnen och i vår älskade Essie.

Gråis har obducerats och FIP konstaterats. FIP är en otroligt obehaglig sjukdom och det gick extremt fort. Det finns information om FIP på SVAs hemsida. 

http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Katt/Infektionssjukdomar/Coronavirus-och-FIP—djuragare/